Schenkel och vargarnas språk

1976 gav jag ut ett häfte med titeln ”Förstå din hund”. Det var en del i en serie med Ingrid och Uno Lingmark och Anders Hallgren som redaktörer.

Häftet innehåller en del teckningar och i inledningen berättar jag att jag bland annat använt bilder av vargforskaren Rudolf Schenker (RS) som förlagor. Några bilder är ganska lika originalen och andra ritade jag om för att de skulle bli tydligare.   

20 år senare bad ett bokförlag mig att utvidga texten till en bok. Den kom ut 1998 med titeln ”Hundens språk och flockliv”. Boken kom sedan ut i flera upplagor.

Några av bilderna i boken är desamma som i häftet. För en tid sedan råkade jag hitta RS orginalartikel bland mina pappershögar och tyckte att det kan vara på sin plats att lyfta upp gamle Schenkels pionjärarbete ur historiens dunkel.

Han studerade ett par grupper av vargar på Basels djurpark mellan åren 1934 och 1942. En turbulent tid i Europas historia. Vargarna hölls på det gamla sättet i ganska små inhägnader som närmast kan kallas ”varggropar”. Liknande fanns till exempel länge på Skansen i Stockholm.

RS fokuserade på vargarnas signaler (Ausdrucksformen) och var imponerande noggrann i sina beskrivningar. Artikeln har en bildbilaga på 17 sidor teckningar. Den publicerades i den etologiska tidskriften Behaviours första årgång 1947. Det fanns inte så många etologer på den tiden så upplagan var ganska liten. Bland bilderna finns teckningar på vargarnas svanshållning, minspel och en massa annat. Det kan vara svårt att hitta artikeln på nätet men vargforskaren David Mech har lagt ut en engelsk översättning på sin hemsida. Tyvärr är det dålig kvalité på bilderna.

RS visar bland annat de komplicerade uttryck som uppstår i signalsystemet – minspel, svanshållning – i konflikten mellan att närma sig eller dra sig undan.

Ett problem med RS artikel i nutid är hans tolkningar av signalerna. På 1930- och 1940-talen var uttryck som rangordning, dominans, alpha och underkastelse vanliga i det allmänna och politiska språket och han har tolkat signalerna i den traditionen. Nuförtiden undrar vi ju om rangordning förekommer i naturen eller bara kan studeras på inhägnade djur utan möjlighet att utvandra eller öka avståndet. Alphadjuren kallar vi för den reproduktiva enheten i en vargfamilj. Underkastelse kallar vi nu aggressionsdämpande signaler. Dominans brukar vi kanske använda vid en tillfällig konflikt mellan två individer men inte som en del av en organisation.

Till RS försvar ska sägas att han delvis garderade sig – vilket hans närmaste efterföljare missade (i många år). Dels skriver han att ”vargflockarna” var konstruerade av djurvårdarna och därför svåra att jämföra med naturliga flockar och dels att det 1944 kommit en bok om vargarna i Nordamerika, som beskrev att vargarna lever i revir och familjegrupper.

Att vargar lever i familjegrupper har haft svårt att tränga in i djurparksvärlden. Man sätter ihop grupper till exempel med bara hanar – som inte finns i naturen – och presenterar dem som vargflockar. Det senast uppmärksammade exemplet i Sverige var Kolmårdens vargar (Berge, 2018).

Jag vill gärna lyfta på hatten för Schenkels gedigna arbete om vargars och hundars signaler. Det är många som skriver om hundar som inte känner till honom.

Referenser

Berge. L (2018). Vargattacken. Bonniers förlag,

Fält L (1976) Förstå din hund. Hunden i Fokus

Fält L (1998) Hundens språk och flockliv, Naturia (senare upplagor Prisma)

Schenkel, R (1947) Ausdrucks-Studien an Wölfen (mit 57 Abbildungen) Behaviour 1947 (1) sid 81 -129

Young SP & Goldman EA (1944) The wolves of North America. Washington.

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close